Könsorgan. Yep, I'm going to talk about that.

Ja, vi ska prata om detta, gnäll inte nu!

Okej, så vart kommer detta ifrån? Mja, från ett glas vin, och att jag nyss såg en video där homosexuella män fick se och röra vid en kvinnas fiffi för första gången i sitt liv. Reaktionerna var blandade. Vidare var jag såklart tvungen att se ett tillhörande klipp, dvs. homosexuella kvinnor som fick röra vid en petter-niklas för första gången i sitt liv. Och då började tankarna vandra...

[Här vill jag bara sätta in en liten "disclaimer": Alla könsdelar var täckta av en svart rektangel, jag har alltså inte sett nånting - jag vet redan hur män och kvinnor ser ut där nere.]

När jag gick sista året på gymnasiet läste jag psykologi, och när man gör det så är det oundvikligt att komma in på Sigmund Freud och hans tokerier (nej, han var inte bara knäpp, men jag är ingen jättestor Freud-anhängare). En av hans teorier var så kallad "penisavund". 

Penisavund går i korthet ut på att det kvinnliga barnet - under sin psykosexuella utveckling - upptäcker att hon saknar en kroppsdel - dvs. en penis. Vidare handlar det om hans - något absurda - teori att flickorna ser att mamman (den vuxna kvinnan) har ett särskilt band till männen, som bygger runt mannens penis, och således är avsaknaden av en sådan, ett hot mot relationen med modern. 

Nu är ju jag som sagt inget Freud-fan, och jag tror att våra starka relationer till våra föräldrar när vi är barn, är byggda på precis samma grund som vilket djur som helst. Föräldrarna är nyckeln till vår överlevnad, vårt välmående och vår trygghet. Inte svårare än så.

Men åter till ämnet. Jag kan helt lugnt säga: Killar, ni kan få ha era prylar hängande där nere, jag är nöjd med min. 

Jag kan ju se det praktiska. Kissa stående, till exempel, men är man en välutbildad kvinna så kan man tricksen med att lätta på trycket utomhus. Enda skillnaden är väl att vi måste ta lite mer hänsyn till läget - vi kan inte bara vända ryggen till och knäppa upp gylfen. Och sen har vi ju givetvis det högst välkända problemet med vår menstruation. Eller ja, problem och problem. Det är rätt irriterande, let's leave it at that. 

Men annars. Alltså, ni måste ju hålla med om att våra prylar är jävligt mycket mer genomtänkta! Allt är fint invikt på insidan (för kom igen, penisar har funktioner, men dekoration är definitivt inte en utav dem), vi kan lätt dölja sexuell upphetsning, vi kan ha snygga tajta byxor utan att behöva oroa oss för om klockspelet ska få plats där fram. Det är kort sagt ett mycket mer elegant system! 

Det är lite knepigare att hålla rent, och mensen är ett tråkigt faktum... men precis som med allt annat: perfektion kräver helt enkelt lite mer arbete. 

Så egentligen tror jag mer på vagina-avund. Jag kan förstå om killarna vill slippa "röda faran", men att ha den där saken dinglande där framme måste ju vara lite jobbigt. Är den inte ivägen? I och för sig kan jag tänka mig att i det fallet är det med snoppar som med bröst; det beror på storleken. Men iallafall! Våra bröst kan ju ändå vara lite attraktiva - för även jag som straight måste hålla med om att en urringning är snyggare om det finns en liten klyfta. Era prylar fyller aldrig nån sån funktion.

Nu ska det ju nämnas att våra nedre delar är alla gjorda för en sak: förökning. Men iallafall... om det finns en gud så måste det ju vara en kvinna. Skapar mannen som hastigast, backar två steg, och tänker "jaja" - och går sedan vidare till kvinnan och lägger ner massa tid på att designa och tillverka hennes livgivande organ. 

Så trots allt, är jag glad att vara kvinna!

Mätt i armbågen?

Jahapp, efter förra inlägget återgår vi nu till den där härligt sarkastiska humorn som bara vissa förstår. Alltså ska jag försöka vara lite rolig igen, och denna gång på svenska folkets bekostnad.

Ja men vi har ju en del uttryck som är fullkomligt ologiska. Och här kommer ett par stycken...

Mätt i magen

Ja men... vart skulle du annars vara mätt? I armbågen? Vi har ju inte sådär värst många organ där vi stoppar mat, så jag har lite svårt att tänka mig att vi verkligen behöver poängtera att det är just magen som har fått sig ett skrovmål. 

Ledsen i ögat

Ja, okej, detta är kanske inte det mest vanliga, men det förekommer, och det är ju precis lika dumt som "mätt i magen". Egentligen är det ju inte ens i ögat du är ledsen, det sitter i huvudet, ögonen råkar bara vara stället där tårarna kommer ut. Jag kan nästan förstå uttrycket om det hade varit så att du hade ont i ögat, men å andra sidan skulle väl ingen säga att hen var ledsen i lilltån när man råkat slå den i ett bordsben. Och där har vi ju annars nåt att vara ledsen för, för satan så ont det gör!

Svinkallt

Jaha, och vart ligger logiken här? Vad har grisar med kyla att göra? Grisar är varmblodiga däggdjur. Hade vi sagt fiskkallt så hade det åtminstone funnits en tanke bakom - kallblodigt djur. Och nu tycker ni "men fiskkallt låter ju skitdumt!". Jaha, men åk till England och säg att det är pig-cold, så får vi se hur många som tycker att du är normal!

Ordet 'skit' som prefix

(Prefix: första ordet i ett sammansatt ord)

Egentligen funkar detta bara om vi skulle säga typ skitäckligt. Men vi använder ju det till allt. Skitbra, skitvarmt, skitsnygg... alltså... vem 17 kom på att använda avföring som ett kraftuttryck för när något är snyggt? Inte ens skitdumt är ju bra egentligen. Bajs är väl inte dumt direkt, we all do it. Kan vi inte försöka jobba bort detta?

Lyckost

Jaja, tänker inte dra nån lång harang om detta, alla vet hur efterblivet detta är. Vad fan har en ost med tur att göra och bla bla bla, we all know it!

Ja, och det finns ju givetvis fler, men detta får räcka så länge. Jag har ju annat o göra också!

Jag har stängt av!

Dagens läge ser ut som följande:

Vad du än säger kan vridas och användas emot dig. Alla åsikter och tankar du har kan uppfattas som kränkande av människor som bestämt sig för att bli kränkta. Sveriges - och världens - politik är ohållbar. Terroristhotet är större än någonsin - samtidigt som den allmänna rasismen växer och växer. Partier som motarbetar alla människors lika värde, och lika rättigheter, är på frammarsch. Feminismen - som jag anser är högst svårdefinierad i detta läge - har blivit mer krigisk. Samtidigt råkar kvinnor ut för våldtäkt efter sexuella ofredanden efter misshandel. Oskyldiga människor faller offer för andras dumheter, på flera olika sätt. Yttrandefrihet används som en ursäkt för att sprida hets och fascistisk propaganda, och hela internet kryllar av hemsidor som visar upp en hemgjord sanning för att väcka ännu mer hat och fientlighet.

Världen vi lever i idag är mörk. Jag får ångest av att tänka på de arma människor som flyr från sina hemländer för att ens ha minsta chans att överleva - och som sedan möts av misstänksamhet och stängda portar. Jag mår illa av att tänka på de "människor" som medvetet och beräknande vill skada oskyldiga bara för skadandets skull. Jag blir mörkrädd av den fientlighet som uppstått - inte bara emot folk av andra nationaliteter, utan även emot människor av andra sexualiteter eller identiteter. Vi blir fullmatade med terroristhot hit och krig och våld dit. Slår man på nyheterna får man skräckbilder från terrordåd, brutala mord, flyktingkriser och fientlighet.

...så jag stänger av!

Förr har jag aldrig varit sen med att ge mig in i politiska debatter. Jag har åsikter, jag har folkvett och jag kan diskutera saker med folk på ett civiliserat sätt. Men i dagsläget är det i princip omöjligt. Vad har hänt? Varför blir jag attackerad för att jag försvarar fredliga åsikter? Varför blir en kvinna kallad för jävla feminist-hora för att hon tycker att kvotering är en bra idé? Varför blir en kille kallad för jävla bög för att han tycker att kvinnor ska ha samma rättigheter som män? Och varför är det alltid sett som skällsord att kalla någon bög? Varför blir en muslimsk kvinna spottad på bara för att hon döljer sitt hår?

Varför måste vi hata andra så mycket?

Ja, det kanske låter som gulligt pacifist-snack, men må så vara då! Jag predikar hemskt gärna för en värld där folkvett och respekt råder. Jag hatar att jag har kommit till den emotionella punkt jag just nu befinner mig i. Jag vill inte stänga av, jag vill kunna utnyttja min rätt och skyldighet att uttrycka mig och engagera mig i vår värld. Jag vill så gärna. Men jag orkar inte. Förlåt mig, bröder och systrar på denna jord - jag måste backa, annars kommer jag att rasa samman.

Jag blir bara förbannad. Så in i helvetes förbannad och ledsen. Så jag stänger av. Jag hoppas att nån gång ska den här stormen blåsa över, och man kanske kan börja slappna av lite igen. Och prata med folk - som folk ska bete sig!

Jag är absolut öppen för att prata politik med civiliserade och öppensinnade människor - men det råder en jäääävla brist på dessa i nuläget.

Googlade en bra stund för att hitta nåt sånt där "inspirational quote" om ämnet - men jäklar vad folk snackar skit. Nej okej, mycket av det var bra, men jag fick inte riktigt in det i sammanhanget... lyssna på "Where is the love" av black eyes peas, you'll get the gist.

Nu får det vara nog med sånt här. Läggdags.

Om facebook vore äkta...

Ja, okej, ni kan vara hur skenheliga ni vill, men ärligt talat: Facebook är inte äkta någonstans. Det är ju ett ställe där vi alla försöker få vår dagliga dos av bekräftelse. Så vad skulle hända om vi gjorde om facebook lite...?

JO!

Vi börjar med att se över vän-listan, så att endast de du faktiskt pratar och interagerar med, återstår:

Bra. Då var det avklarat. Nästa steg är att ta bort alla selfies och arrangerade bilder... kvar blir:

Okej. Nu skriver vi ner vad vi faktiskt tänker på och vad vi egentligen gör...

I samma veva slutar vi att skriva "grattis" per automatik till folk du aldrig pratar med (dock bör du ha raderat dessa ur vän-listan redan, se steg 1...). Vi slutar också med massinbjudningar till evenemang och "gilla-sidan"-skit. Vi slutar också bli sura för att någon tog bort dig från facebook; det var förmodligen någon du ändå aldrig pratade med, och vederbörande gick nog igenom nåt program för att göra facebook mer äkta...

MEN vi vet ju alla att facebook kommer fortsätta vara ytligt. Alla som är aktiva på detta sociala nätverk har ju redan signat på bluffen. Och jag är inte bättre än nån annan. 

Men visst är det en intressant tanke!

Nytt år, nya idéer

Ja, det blir ju inga kolossala förändringar precis. Lådan kvarstår. Men jag funderar på att flytta om lite...

När man bor såhär kompakt så tar det ett tag innan man hittar den optimala lösningen för allt. Och för tillfället är mitt möblemang lite utspritt... jag funderar på att flytta ihop allt lite, så det blir mer sammanhängande.

Före

Såhär går tankarna!

Den övre bilden visar hur det ser ut nu (soffbordet blev lite för stort, så det är därför det är lite mindre på nedre bilden...)

Efter

... och den nedre bilden visar lite hur jag tänker. I samma veva funderar jag på att byta ut pallen mot nåt lite mer fåtölj-aktigt, helst nåt som snurrar - så man bara kan vrida om den och använda som trevlig sittplats.

Om detta funkar så innebär det dessutom lite mer yta i mitten av rummet, och det kan kanske göra att det känns lite luftigare.


Lådan kvarstår ju som sagt, och det går inte att komma ifrån att det är litet och trångt. Men förhoppningsvis ska jag kunna göra det lite roligare. Finns andra ändringar som måste göras också. Typ fixa nåt bättre system till min pappersinsamling som för tillfället bara är en gigantisk hög i en kasse.

Kom för övrigt hem från Nyköping idag. Gjorde en visit hos en gammal vän... och det var hemskt trevligt, nästan så jag inte ville åka hem. Men jag var ju så illa tvungen, och eftersom jag kom hem i skaplig tid så kan jag ju ta tag i möbleringen. Och lite annat skit - typ rensning.

Fast magen kurrar visst... jajaja, får väl äta nåt då.