Narcissism

Ett intressant ämne!

Såg precis på min favoritkanal på youtube (Good Mythical Morning: https://www.youtube.com/channel/UC4PooiX37Pld1T8J5SYT-SQ)
och det var visst ett av de något äldre avsnitten som jag hade missat. Ämnet för den dagen var just narcissism.

Det finns ett test man kan göra för att ta reda på om man har narcissistiska tendenser, och de länkade till testet, så jag blev nyfiken. När testet var avklarat fick man dels en total "poäng" och sen en liten fördjupning i olika kategorier. Testet är på engelska, men om det inte är ett problem, så prova - och var helt ärlig, du behöver ju inte visa resultatet för någon: http://psychcentral.com/quizzes/narcissistic.htm

Urklipp ur "Eco and Narcissus" av J.W. Waterhouse

Jag tror att de flesta i min generation skulle få ganska höga poäng. Precis som grabbarna tar upp i GMM så fick ju vi växa upp med mentaliteten att vi skulle lära oss att tycka om oss själva. Dessutom är dagens samhälle väldigt ytligt. Utseendefixering, exploatering... vi tar flera selfies för att hitta rätt vinkel, vilken sida vi ser bäst ut ifrån, vi vrider och vänder, vi använder effekter i instagram. Allt för att vi vill se så bra ut som möjligt. Så bara där har vi tendenser som visar på den störning som riktig narcissism faktiskt är.

Visserligen så tror jag att de allra flesta inte inser detta. Och tyvärr tror jag att många som tar testet säkert plötsligt blir lite självrättfärdiga och tummar lite på sanningen. Bara det måste ju göra det hela ännu värre! För inte bara är du självgod, du vill också gärna tro själv att du inte är det, utan att du är blygsam och sätter andra människor i första rummet. Så paradoxalt nog måste det ju vara mindre narcissistiskt att erkänna att man nog är narcissistisk, än att låtsas att man inte är det. Då har du ju åtminstone en större självkännedom, och den äkta sortens ödmjukhet som innebär att man kan stå för att man har brister, och inte försöka försköna sanningen.

Jag gjorde ju som sagt testet, och nu kanske nån är lite nyfiken på hur det gick för mig? Jag har inte kvar poängen för jag var uppenbarligen lite för snabb med att stänga ner sidan. Dock tänker jag inte ljuga på något vis: jag fick rätt höga poäng. Men jag gjorde också en liten sammanfattning av den där fördjupningen.

Fördjupningen visade inom vilka områden man hade mest "problem". Det var bland annat maktbehov, exploatering, utnyttjande av andra, osv. Rent teoretiskt kan man alltså få jättehöga poäng på maktbehov, men nästan ingenting på exploatering. Jag läste igenom lite, funderade en stund, och såg ett litet mönster.

Jag är enligt testet ganska självcentrerad. Jag har inga som helst problem med att sätta mig själv i centrum - men jag begär inte att andra ska göra det. Jag fick nämligen rätt höga poäng på allt som endast rörde mig, men inom området utnyttjande av andra fick jag låga poäng. Skulle kunna översättas ungefär till att jag är självcentrerad - men jag har inget jättestort bekräftelsebehov; ex jag gillar att få komplimanger, men jag fiskar inte efter dem särskilt mycket.

MEN! Det man ska komma ihåg är ju också att detta är ett test på internet - alltså bör det tas med en ganska rejäl nypa salt. För jag må vara fåfäng, men jag har aldrig sett mig själv som självupptagen. Jag vill här åberopa en vän som jag pratade med om just detta. Jag påpekade själv att jag nog pratade lite för mycket ibland, varpå han försvarade mig med att "Ja men du kan ju ändå lyssna också" och menade således att även om jag var pratig och högljudd så var jag aldrig okänslig och egotrippad.

Så jag kan faktiskt stå för att vara lite fåfäng och självgod ibland. Så länge man inte tappar intresset för andra människor, så är det helt okej att spegla sig i skyltfönster och ta en selfie då och då.

Puss!