En film som ALLA borde ha sett minst en gång i sitt liv, är "It's a wonderful life" (livet är underbart, svensk titel). Det är en klassisk julfilm från 40-talet, men det är lätt en av de absolut bästa filmerna jag har sett! Jag ser den varje jul, och jag blir lika tårögd varje gång, och får den där fluffigt mysiga varma känslan i magen...Jag ska försöka att inte avslöja för mycket, men för säkerhets skull säger jag SPOILER ALERT!
Filmen handlar om småstadsmannen George Bailey och hans liv. En julaftonskväll står han på en bro, på väg att ta livet av sig. Men så - genom div. händelser jag inte tänker avslöja - får han se hur världen hade sett ut om han aldrig hade fötts.
Förutom att filmen ger den där mysiga magkänslan så ger det en annan sak; perspektiv!
Mycket av filmen går ut på att du aldrig vet hur mycket du påverkar världen. Ditt liv kan tyckas fullkomligt meningslöst, men egentligen kanske du genom små oansenliga saker, har påverkat många människor på ett positivt sätt! Små saker som du kanske inte ens tänker på, men som kanske betydde mycket i det långa loppet.
När man tänker på det är det egentligen ganska sjukt, och det är ett alldeles ypperligt sätt att bli lite mind-fuckad om man är sugen på det. I många sci-fi-filmer säger de ju att tidsresor är livsfarliga, för det kan räcka med pyttesmå ändringar i dåtiden, för att kanske fullkomligt förändra framtiden. Nu existerar inte tidsresor, men tänk efter...
För tre år sen kanske du var på väg hem från jobbet. Kanske tog du inte din vanliga väg, utan tog en liten omväg bara för att du kände för lite extra frisk luft. Kanske mötte du en gammal dam med en hund som var så söt att du bara var tvungen att hälsa på hunden. Kanske gjorde detta att damen gick till din sida av vägen. Kanske gjorde detta att hon undvek att snubbla över den där grenen, som hon annars hade brutit höften av och kanske aldrig kunnat gå ordentligt igen. Men tack vare att du tog en omväg, så slapp hon det.
Ett leende till en ensam person, en hjälpande hand, en omväg hem från jobbet, servitrisen som bjöd på lite jordnötter till ölen... det är ganska svindlande att tänka på att man kanske har gjort enorma skillnader för andra människor, bara genom små handlingar baserade på vanlig magkänsla. Jag vet inte om jag egentligen tror på ödet, men å andra sidan kanske jag gör det, fast jag använder inte just det ordet. Jag tror inte att allt händer av en anledning, men jag tror att våra liv sammanflätas med andra mer än vi tror. Jag har inte kontakt med den som var min bästa vän på högstadiet, men när hen kom till mig för att söka tröst... kanske räddade jag ett liv. Kanske inte, men jag kommer aldrig få veta.
Så det filmen vill säga, och som jag vill säga med detta inlägg: tyck aldrig att ditt liv har varit meningslöst. Du kanske inte tror att du har gjort något storslaget, men det kanske du har. Även om du bara har räddat eller hjälpt någon enda person, så är det värt mycket, för den personen kanske levde vidare för att hjälpa en annan person.... vi har mer med varandra att göra än vi fattar.
Sen kan man tycka att livet känns piss, det är helt okej. Men man ska aldrig tänka att det inte har varit värt något. Det är som om du skulle hitta något som kanske är en diamant, men du är inte säker. Inte fan slänger du bort den; den kanske har oanade värden. Och även om den inte skulle ha det, så kan den vara vacker ändå. God natt! <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar