lördag 26 augusti 2017

Välj att inte vara ett arsel

Sånt här kan man tänka på när man springer intervaller på gymmet...

I vårt fina land Sverige har vi åsiktsfrihet. Det innebär att man får tycka och tänka som man vill (och ja, det gäller tyvärr även SD). Och åsikter får man ha. Man får till och med tycka illa om någon eller några. Men det är här twisten kommer: man kan välja att agera på sina åsikter, eller inte.

Soran Ismail är en kille som jag tycker har rätt mycket vettiga tankar. Tänker därför citera honom:
"Om jag ska va helt ärlig, det mesta som ni gör stör mig. Om jag är på en buss, och ni är på samma buss som mig, då stör ni mig. Ni behöver inte ens sitta bredvid mig, för ni kommer trycka på stopp där inte jag ska av och så tar min resa längre tid, och ni har blivit ett störande moment i mitt liv. Men när byggde vi upp ett samhälle där ingen någonsin fick bli störd av någon annan?"
(Soran Ismail från "En skam för Sverige": https://www.youtube.com/watch?v=DdTUwuw8N-k)

Självklart är det helt okej att tycka och tänka och irritera sig på saker. Men man kan välja att uttrycka det, eller hålla käften. Om vi tar Sorans exempel med bussen. Han stör sig på andra människor, men jag tror knappast att han sitter och talar om det för folk, eller på något vis uttrycker sin irritation. Han sitter nog inte och suckar högt varje gång nån annan trycker på stopp, han glor inte snett på någon, han säger inget. För Soran väljer att inte vara ett arsel. Åsikterna får han ha, helt klart, men att tracka andra bara för att han stör sig på dem, det gör inget bättre. 

Självklart ska man ta upp problem. Är det så att någon på bussen trycker på stopp vid varenda hållplats bara för att jävlas, då är det ett problem, och då är det helt okej att säga till. Men i alla andra normala fall finns det ingen anledning att klaga. Någonstans på bussen sitter förmodligen en annan människa som ska åka lite längre än du, och blir irriterad när DU trycker på stopp där inte hen ska av. 

Vi lämnar bussen. Ett praktexempel på en människa som inte var så bra på att inte vara ett arsel, det är Katrin Zytomierska. Hon satt i morgon-tv och klankade ner på alla överviktiga människor. Det är fult att vara tjock, det är äckligt, ingen som är tjock mår bra på riktigt, de som säger det bara snackar skit, man har inget o va stolt över om man är större än medelmåttet. 

Även Katrin har rätt att tycka som hon vill. Men hon kunde ha valt att hålla sina åsikter för sig själv. När hon uttrycker sig såhär finns en stor risk att hon sårar. Inget bra kan komma ut av att hon säger sånt här offentligt, hon får inte stora människor att bli taggade på att gå ner i vikt, hon får dem bara att må dåligt över sig själva. Andra människors kroppar är inte hennes problem på något vis, så hon har ingen egentlig anledning att uttrycka sig om det. Hon kunde ha valt att vara hygglig, och om hon känner det som en påträngande nödvändighet att prata om övervikt, så kan hon göra det på ett bättre sätt. Uppmuntra till att leva hälsosamt, fokusera på det positiva. Det är en viss skillnad på att säga "feta människor är äckliga" och att säga "kom igång med träningen, man mår så bra av det". 
(Katrin Zytomierska i Malou efter tio: https://www.youtube.com/watch?v=9YvDSOveT3g)

Jag har också åsikter om folk. Jag kan sitta och titta på folk och tänka "herregud..." om dennes utseende. Men jag håller tyst. För jag väljer att inte vara ett arsel. Ingen människa existerar enkom för att tillfredsställa andra, så min åsikt om en persons utseende eller dyl. är ganska oviktig. 

Det är inte alltid lätt. Ibland är grodorna på väg att hoppa ur munnen. Det händer även mig, att jag reagerar lite väl dumt. Men i 99% av fallen hinner jag stoppa mig själv i tid, och säga åt mig själv att "håll käften, det är inte din ensak". Och skulle jag råka säga nåt dumt, så hoppas jag verkligen att personen i fråga talar om det, för det är inte okej att såra folk utan vettig anledning. Säger jag nåt dumt utan att tänka på det så vill jag veta det, för det var förmodligen inte meningen, och då vill jag ha en chans att be om ursäkt. 

Tänk vilken skön värld vi skulle kunna ha om alla kunde bestämma sig för att vara hyggliga människor. Om de som tittar snett på muslimer kunde bestämma sig för att hålla käften istället för att hetsa, om personer som Zytomierska kunde fatta att hon inte har att göra med hur andra ser ut, om alla kunde komma överens om att bete sig på samma sätt i alla situationer, som på bussen. Stör dig hur mycket du vill, men välj att inte vara ett arsel, och håll tyst. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar