Tänkte skriva om något som hände mig i fredags. Det kan tyckas som en liten händelse, och den varade bara i typ två minuter... men för mig tände den ett liiiitet hopp för mänskligheten.
Jag och min väninna var ute på krogen. Efteråt gick vi - som alla andra - till stans enda nattöppna pizzeria (det enda de överlever på, maten är vidrig, duger endast när man är onykter, och det är nätt och jämt). Jag ställde mig i kön som var både tjock och lång - ja, för vissa tycktes köa på bredden också. Min väninna var utanför och... ja, pratade med folk antar jag. Hur som haver...
När jag stod där - iklädd jeans, crop-top (kort tröja som visar typ halva magen, för er som inte vet) och scarf - kände jag hur någon ryckte i mina kläder. Den skyldige var en man som säkert var runt 50, och jag kände igen honom, för han hade tidigare under kvällen råkat springa in i mig inne på krogen, och verkligen synat mig uppifrån och ner, med ett slemmigt flin. Då hade jag bara viftat bort det och gått iväg, jag har för mig att jag mumlade nåt i stil med "o va glor du på?". Nu stod han alltså nära mig i kön, och med samma slemmiga flin börjar han dra i min top. Givetvis blir jag förbannad och fräser "Men för fan, lägg av!"
Men... det som hände efteråt, det värmde i min lilla frusna själ.
Precis när jag har fräst ifrån ser jag hur en annan man - som kanske var nånstans mellan 25-30 - tar tag i den äldre mannens axel och börjar skälla på honom. Han är rentav skitförbannad och säger nåt i stil med "Vad fan står du och drar i hennes kläder för jävla..." och så vidare, jag lyssnade inte så noga, jag var något förstummad.
Den här yngre mannen har jag aldrig sett förut. Vi känner inte varandra alls. Det som hade hänt var att han såg något som han inte tyckte var okej, och han sa ifrån! Hade jag känt människan hade jag inte blivit lika förvånad, då är det ju nästan givet. Men att en vilt främmande människa försvarade mig, bara för att han tyckte att jag blev illa behandlad... det händer inte varje dag! Han var bara uppmärksam, och sa ifrån när han såg något orätt.
Och jag blir genast lite rörd! Jag är en stark kvinna, och hade den här gubben fortsatt vara obehaglig så hade jag inte tvekat att ge honom en rejäl lavett - jag har gjort det förr mot oförskämda karlar. Så det var inte det att jag behövde försvaras... men det kändes ganska skönt att någon annan försvarade mig, trots att han inte kände mig, och trots att han inte egentligen behövde.
Tyvärr såg jag inte den här killen mer sen. Både han och den äldre försvann ur kön, så jag misstänker att det var lite tjafsande... men hade jag sett honom igen - den yngre alltså - så hade jag tackat honom, och berömt honom för sitt civilkurage.
Vi borde se honom som en förebild! Detta var inget gigantiskt brott, det var bara fult och tarvligt, men han gjorde vad han kunde, helt enkelt för att han tyckte att det han såg var fel sätt att behandla någon - vilket det ju självklart är. Fler av oss borde göra sånt här! Även om det bara är småsaker så borde vi ha modet att säga ifrån när vi vet att det vi ser inte är okej.
Leve civilkuraget, och leve den okände mannen i pizza-kön!
P.S. När jag säger att det den här gubben gjorde mot mig var en småsak, så är det ju ur min högst personliga synvinkel. Jag ser det som en småsak dels för att det inte är första gången det händer mig, och dels för att jag vet att jag kan bita ifrån rätt rejält själv i såna lägen. Men för tjejer som inte kan det, ska en sån här sak inte ses som en småsak. Då kan man med gott samvete anmäla den slemmige gubb-fan för ofredande. Sådeså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar